Alla inlägg under november 2012

Av inger Nilsson - 14 november 2012 16:19

Jag jobbade som oexaminerad lärare i Huddinge skolor mellan 1966 och 1973 på våren under Gudrun Malmer som rektor. Hon var väldigt noga med det  matematiska språket. Det heter inte räkna tal . Man säger lösa exempel. Något som jag fick lära mig var att det inte var självklart att barnen kunde räkna t.ex. två plus tre. Barnen måste ha klart för sig, vad står två för och vad står tre för. Vad betyder plustecknet och vad betyder lika med tecknet. Hon har skrivit många böcker som jag har haft stor nytta av. Jag har dom fortfarande i min boksamling. Jag har rekommenderat dom för många kollegor. Dom används än idag. Det vet jag för min ena dotter är specialpedagog. På föräldramöten har jag belyst det matematiska språket enligt Gudrun Malmer. När jag började var klädseln väldigt strikt. Så småningom fick man ha terylenbyxor med tillhörande jacka. Jag hade ganska många i min garderob i olika färger. Jag kom ihåg att när det kom två lärarkandidater i jeans så fick dom vända om hem och byta. När man hade fikarast i lärarrummet vågade jag inte säga att jag läste veckotidningar det var inte fint nog.Under 1966 försvann bordsbönen som inledde barnens lunch. Det kom direktiv uppifrån. När jag fick min första lärarlön köpte jag ett litet spegelbord som var förgyllt och hade en marmorskiva. Det står i mitt vardagsrum idag. Det var härligt att tjäna egna pengar så man inte behövde fråga sin man för att kunna köpa lite som man ville ha. Tänk att kunna inhandla en blus eller kjol utan att fråga.BOCKA,HÄLSA ,SNYT DIG, SÄTT DIG OCH VAR SOM EN MÄNNISKA . 

Av inger Nilsson - 13 november 2012 10:48

Idag krattar jag och sopar taken rena från barr och löv. I min förra blogg började jag att skriva om min första tid i Huddinge skolor som oexaminerad lågstadielärare (ox). Det var inte tal om att man fick gå in i andra lärares klassrum och få en titt på hur de jobbade. Jag tillbringade många eftermiddagar med att kolla andras klassrum när de hade gått hem. En dag kom Rektor Malmer till mig och sa att hon skulle komma och se hur jag jobbade. Jag sa då att jag hade bara min egen skoltid att referera till. Då sa hon helt vänligt att då får vår tillsynslärare komma och visa. Jag fick mycket fin kontakt med   henne och kunde ringa henne när jag behövde hjälp. Jag tog hem olika böcker för att läsa in mig på. I läsläran stod det att man skulle kolla supradentalerna (övertandsljuden). Nästa dag frågade jag de andra  lärarna om de hade kollat supradentalerna. Vad är det, sa dom. Då förstod jag att de inte var så märkvärdiga. Men man hade ju lite mindervärdighetskomplex i församlingen. (Det skulle ju ändras fullständigt när jag hade gått ut lärarhögskolan och började jobba). ibland när jag var mitt under en lektion kunde helt plötsligt rektor Malmer stå där. Oh, sa jag, jag såg inte rektor Malmer. Det gör ingenting jag skulle bara hälsa på och se hur det  går för Fru Nilsson. Rektor Malmer var en mycket korrekt rektor. Jag kan inte nog prisa henne för hennes vänlighet och omtänksamhet mot mig. Den matematik jag fick lära av henne under åren var ovärderlig. Forts.följer NÄR FÖRÄNDRINGENS VINDAR BLÅSER SÖKER EN DEL UPP VINDSKYDD ANDRA BYGGER VÄDERKVARNAR.

Av inger Nilsson - 8 november 2012 12:46

Idag är det snöblandat regn och plus tre grader så det passar bra att fortsätta med min blogg. I en blogg tidigare har jag skrivit om hur jag slutade realskolan ett år för tidigt och hur det påverkade mitt senare yrkesval. Jag var hemma hos mina barn i ungefär tio år. Jag hade några kortare anställningar under den tiden som kontorsjobb och städjobb. En bekant till mig började att jobba i skolan och då tänkte jag att jag också skulle pröva på. Jag gick upp till en av Huddinges skolor till rektor Gudrun Malmer. Hon har betytt mycket för mig, både när jag sökte jobb hos henne och senare i mitt skoljobb.Hennes böcker och kreativa arbete i matematik har varit ett rättesnöre i mina trettio  år som lågstadielärare. Jag talade med Gudrun Malmer om att jag ville börja att vicka i skolan. Hon frågade om jag hade någon erfarenhet. Jag sa att jag har bara min skoltid. Då sa hon Fru Nilsson kan hjälpa mig på rektorsexpeditionen med att klippa flanobilder och posta dom bl.a Flanobilder är bilder på olika saker t.ex djur som man sätter upp på en flanotavla (av tyg). Det  var en lärorik tid. Jag var där i två månader och sedan fick jag börja att vicka i de olika skolorna i Huddinge. Jag jobbade i läsklass, skolmognadsklass, obs.klass och klinik. I kliniken fick barn med svårigheter hjälp. Ordet klinik låter ju som på ett sjukhus. Det är bra att det ordet inte finns  nu. Jag  började att   vicka  1966 och då fick man inte någon hjälp av andra lärare. Jag stannade kvar på skolan till de andra hade gått hem .Då kunde jag gå och kolla klassrummen i lugn och ro. Forts. följer ÄVEN ETT HÖGT TORN BÖRJAR VID MARKEN

Av inger Nilsson - 7 november 2012 16:16

Jag, barn och barnbarn har firat Halloween som vi brukar göra varje år. Då hittar vi på mycket kul. Mitt barnbarn bjöd på skräckkaffe. Vi hade bakat fingrar och koblaja. När det  blev mörkt gick vi ut i skogen på en tipspromenad bland skräckfigurer. På kvällen åt vi  en god middag. Alla hade med sig något gott som de lagat. Det är bra med knytis. Vi hade en jättetrevlig och skoj Halloween. I morse var det härligt att höra att Obama blivit omvald som USAs president.Han höll ett  fint tal. Jag tyckte att det han talade om att alla  olika människor ska  inkluderas i nationen lät lovande. Jag  kom att tänka på när det var val i Sverige när mina barn var små. Då röstade vi  uppe i församlingshemmet vid Snättringe dansbana.Det var nästan som en folkfest. Alla klädde upp sig och var finklädda. Där fanns kaffe, läsk och godis att köpa.Många samtal blev det bland Snättringeborna. Mera fest blev det förstås när dansbanan öppnades på sommaren. Dit kunde barn, unga och gamla gå tillsammans. Det är synd att det inte finns sådana platser idag. En kväll sommaren 1952 kom snoddas dit. Då tror jag att alla hade gått man ur huse. Då var jag 18 år. Då hade jag fått sällskap med min blivande man Bosse. Han spelade också med i det bandet som spelade på kvällen. Vi gifte oss när jag var 20 år. Han är pappa till mina tre barn en pojke och två flickor. De är nu vuxna. De och barnbarnen är mitt allt nu. De är så snälla, omtänksamma och hjälpsamma mot mig. ETT GOTT SKRATT ÄR SOL I HUSET.

Senaste inläggen

Presentation


mina intressen är mina 3 katter, trädgården och skolfrågor

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2012 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards