Idag är det snöblandat regn och plus tre grader så det passar bra att fortsätta med min blogg. I en blogg tidigare har jag skrivit om hur jag slutade realskolan ett år för tidigt och hur det påverkade mitt senare yrkesval. Jag var hemma hos mina barn i ungefär tio år. Jag hade några kortare anställningar under den tiden som kontorsjobb och städjobb. En bekant till mig började att jobba i skolan och då tänkte jag att jag också skulle pröva på. Jag gick upp till en av Huddinges skolor till rektor Gudrun Malmer. Hon har betytt mycket för mig, både när jag sökte jobb hos henne och senare i mitt skoljobb.Hennes böcker och kreativa arbete i matematik har varit ett rättesnöre i mina trettio  år som lågstadielärare. Jag talade med Gudrun Malmer om att jag ville börja att vicka i skolan. Hon frågade om jag hade någon erfarenhet. Jag sa att jag har bara min skoltid. Då sa hon Fru Nilsson kan hjälpa mig på rektorsexpeditionen med att klippa flanobilder och posta dom bl.a Flanobilder är bilder på olika saker t.ex djur som man sätter upp på en flanotavla (av tyg). Det  var en lärorik tid. Jag var där i två månader och sedan fick jag börja att vicka i de olika skolorna i Huddinge. Jag jobbade i läsklass, skolmognadsklass, obs.klass och klinik. I kliniken fick barn med svårigheter hjälp. Ordet klinik låter ju som på ett sjukhus. Det är bra att det ordet inte finns  nu. Jag  började att   vicka  1966 och då fick man inte någon hjälp av andra lärare. Jag stannade kvar på skolan till de andra hade gått hem .Då kunde jag gå och kolla klassrummen i lugn och ro. Forts. följer ÄVEN ETT HÖGT TORN BÖRJAR VID MARKEN