Jag har haft en svart katt med vit nos runtomkring mitt hus en tid. Den har jamat så ynkligt så jag har matat den. En så hungrig liten kisse, då förstår man att den inte har något eget hem. Det är svårt att begripa hur man behandlar katter. Jag tror att det är många som inte förstår att när man skaffar en katt så är det ett stort ansvar som kan vara i över tjugo år. Min honkatt Honsan fick tre kattungar när hon var sjutton år. Hon blev tjugoett år. Nu är mina katter åtta år. Vanilj och Lakrits är honkatter. Saffran är en hankatt. När de var sju månader åkte jag till veterinären och fick dom kastrerade. De är mitt härliga och glada sällskap. Jag pratar mycket med dom och får många jamande tillbaka. Ju äldre de blir ju mer kan dom lära sig. De kommer när jag ropar deras namn. Jag har nog olika tonfall när jag ropar så de är det som dom lyssnar på. Missarna får också olika rutiner. Saffran ska sitta uppe på kylskåpet när han äter kokt torsk. Vanilj sitter på bordet och Lakrits sitter på byrån. Deras älsklingsrätt är räkor som dom får någon gång ibland. När jag kommer med räkorna djupfrysta i en påse så hör dom att det skramlar. Då utbryter det tre olika stämmor så sugna är tolvtassarna.

Nu tillbaka till den svarta katten. I morse så kunde jag få in den i kattburen. Det gick lätt för han var så hungrig.Jag bad min systerdotter som är djurpolis att ta katten till Södertälje katthem . Nu hoppas vi att han kan få bo hos en trevlig och ansvarsfull familj. Vi ska hålla kontakt med katthemmet och höra hur det går. Katten var en okastrerad hankatt. De blir väldigt tillgivna efter kastrering så det är nog inte så svårt att få ett hem till missen.

VISA KÄRLEK, OMTÄNKSAMHET OCH ANSVAR OM DU SKAFFAR EN KATT.

Kramar från en riktig kattmamma och bloggtant.

Idag är det en gråmulen dag. Det blir lite jobb inne till solen kommer. Vi har blivit lovade sol senare idag. I går fick jag hjälp av mitt äldsta barnbarn Anton med att klippa sly och gräs. Jag tycker det är jättegulligt att han hjälper sin gamla mormor. Det är svårt att själv hantera olika redskap. I veckan har jag plockat ihop lite olika saker till en flyktingförläggning i Gnesta. Jag hade så mycket garn och stickor så kanske någon tycker det är kul att sticka.  Fem olika broderier hittade jag också i garderoben. MIna barnbarn är så stora nu så jag tycker inte att jag behöver spara en massa kritor och pennor och papper. Jag har packat i olika kartonger och skrivit på innehållet. Saxar, lim,sudd och lite olika pysselgrejor har jag också skickat med. Lite kläder packar jag också ner.

Nu är det ju höstlov. Jag och min tvillingsyster gick i en liten skola i Snättringe. Det var bara klass ett och två. Då hade vi två lov på hösten. Ett var potatislovet, de flesta hade potatis att plocka upp så barnen fick hjälpa till. Det andra var skurlovet. Då skulle trägolven knäskuras med en rotborste. Vi tyckte det var rent och luktade gott av såpa när vi kom tillbaka till skolan. Jag använder mycket såpa idag också. Det är bra till många olika saker bl.a till att rengöra kastruller med då något bränt fast .Nu ska jag gå till sjön. Vi ska dra upp båtarna. Jag kanske tar mig ett höstdopp!!

Lev väl bland de singlande färgglada löven Bloggtanten Inger 

I lördags var jag och min dotter Ingela och hälsade på gamla barndomskamrater till Bosse som var min sambo i över trettio år. Han har varit borta i tio år nu men saknaden kommer ofta. Han var en skojfrisk person och vi hade mycket roligt ihop. Det var trevligt att träffa Jan och Birgitta. De har ju så många minnen av Bosse. Många historier och skratt blev det. Vi tittade i gamla album också. Där fanns det många kul bilder. Vi fick också  mycket gott att äta. Det var lax med tillbehör och en delikat äppelpaj. Bosse var ju en duktig fotograf och det var ju också hans yrke. Han tog många fina bilder på mina barn och barnbarn och olika naturupplevelser. Jag har satt in alla bilder i album. Det har jag gjort i många år. När jag fick mitt första barnbarn började jag att ta bilder och har hållit på sen dess. Han är nu tjugosex år. Jag har sex barnbarn och två bonusbarnbarn så det blir många album att sätta in i , åtta stycken plus mitt eget. Det blir att ganska ofta sortera ett antal bilder till varje album ungefär 350 åt gången. Det uppskattas av mina barnbarn. När de kommer tar de fram sitt album och tittar. När det är fullt får de ta hem.

I tisdag var jag och min tvillingsyster Sylvie på Lyran, Ja, det låter lustigt, men det är ett trevligt matställe i Bredäng nära Stockholm.  Där mötte vi upp mammas gamla kusiner Lilly och Bengt, Vi träffar dom ganska ofta och det är trevligt.  Båda i nittioårsåldern men jättepigga. Då är det roligt att prata om gamla föräldrar och morföräldrar och andra bekanta. Då är vi nere i slutet av 18-hundratalet. Många minnen och frågor har man till varandra. En del frågor får man svar på men inte på långt när alla.

Du som har gamla släktingar passa på att fråga om olika saker sen är det försent. Min tvillingsyrra och jag säger ofta varför frågade vi inte vår mamma Märta om mycket mer.

Kram från Inger

Det finns mycket att pyssla med i trädgården. Gräva, flytta och plantera om växter och ta in en massa grejor inför vintern. Det är kul tycker jag att planera inför våren. Härligt med alla olika slags lökar att sätta lite här och där. Ingela och jag var  på Plantagen  och köpte olika buskar och växter. Jag kallar ju min nya trädgård för Lunden så jag ville ha något som blir lite lummigt. Jag köpte en Ormhassel och en Japansk lönn. Det blev fint lönnen i mörkrött och hasseln med sina slingrande grenar. En asterhäck hade jag tänkt mig så jag hittade ett antal buskastrar. Jag ökade ut häcken med några blommande astrar som jag haft förut. Skuggträdgården fick också några plantor.

Annars  är det vedjobb som gäller. Jag klyver och lassar in ved i vedboden. Det går åt cirka tretton kubikmeter ved per år.

Mina kissemissar Lakrits, Vanilj och Saffran har märkt av att det blivit kyligare så de ligger och gosar mycket inne. 

 De kan på något sätt veta hur kallt det är ute genom att sitta i fönstret. Så jag behöver inte titta på någon termometer. Ja, det kanske var lite överdrivet. Jag älskar mina tolvtassar. De är så keliga och sociala. I höst har de fångat massor med möss och kommer och jamar och visar upp. De fångar mössen hos grannen för han har höns och då finns det ju massor med mössmat. Det heter ju den enes bröd den andres död. Ibland  kommer de in med fångsten men de har lärt sig att när jag säger ut!! så går de ut. Det är väl den arga rösten som de har lärt sig.

Höstfärgerna är underbara att titta på.

Kram från Bloggtanten Inger