De har varit en fin och rolig jul. Alla barn och barnbarn och några respektive var med. Vi blev sexton stycken. På uppsittarkvällen var Björn och barnbarnen Malin och Wictor med Andre och Kim hos mig. Vi spelade Bingo.

På julafton samlades vi kl. två hos Elisabeth, Per och Linus. Elisabeth hade fyllt år så vi firade henne med presenter. Hon önskade sig fina pennor. Vi blev bjudna på gott kaffe och goda kolapajer som mitt barnbarn Mikaela hade gjort, jättegoda. Sedan skingrades skaran . Alla gick hem för att laga något gott till knytisen på kvällen och titta på Kalle Anka. Jag gjorde en stor omelett i ugnen och lagade en svampstuvning till.

Klockan fyra samlades vi alla utanför hos Ingela och Anton. Det är Ingela som alla år har ordnat det vi kallar för Julbockspromenaden. Ingela började med detta när hennes son Anton var ett år. Nu har han fyllt trettio år. Vi tackar Ingela för allt roligt hon har gjort under alla år. Den traditionen går inte att bryta. Den innehåller både lite eftertanke och kul aktiviteter. Barnbarnen hade lagt ut den stora granrisstjärnan. Vi sätter ut marschaller och tänder. Det bli mycket vackert och stämningsfullt. Vi tänker på nära och kära som inte finns bland oss. Vi står i en ring och sjunger julsånger. Ingela bjuder på varm glögg och pepparkakor ute vid trädgårdsbordet. Sedan några kul tävlingar. Vi fick leta nötter i mörkret. Det var inte så lätt men en del hittades. Sedan fick alla en grön seg groda att suga på. Vi skulle sen se vem som spottade längst. Till sist skulle vi kasta polkagriskäppar i ett träd. Vi fick fem var. Mikaela mitt barnbarn och jag fick fyra träff var och pris. Julbocken var gömd i skogen så nu fick vi ut och leta. Där vi hittade julbocken fanns paket till alla barnen= ungdomarna som nu är mellan sexton och trettio år. De tackar julbocken för presenterna och sen vänder vi hemåt för att hämta den goda maten till knytisen. Middagen börjar kl. sju. Oh, så mycket god mat det blev, både vegetariska rätter och traditionella.Tomte och julklappsutdelning till alla blev det förstås. Jag kan inte önska mig en mysigare julafton. Det är en glädje att få ha alla barn och barnbarn omkring sig.

På juldagen bjuder jag alla på brunch kl. halv elva. Det är roligt och alla uppskattar detta att få komma och ta för sig. Bloggtanten Inger önskar alla en god fortsättning och Ett Gott Nytt År.

I fredags åkte jag,två av mina barn Ingela och Björn och mitt barnbarn Anton till Uppsala Universitet. Vi var där för att min yngsta dotter skulle disputera. Hon har varit mycket målinriktad och  haft ett hårt arbete under en lång tid. Jag är så stolt över henne att hon nu nått målet med sin avhandling Rekognizing Disability and Ability in Young Autistic Children. Syftet med allt praktiskt och teoretiskt arbete hon lagt ner ska göra så att man kan hjälpa små barn tidigt. Jag beundrar verkligen henne. Vi samlades i en lokal på universitetet. Det var drygt två timmar som opponenten ställde frågor till Elisabeth.Det var en trevlig person. Han förklarade mycket med bilder från början. Efteråt samlades vi i ett annat rum och fick sherry och tilltugg. Där väntade Elisabeth och vi andra på att opponenten och betygsnämnden skulle komma och godkänna Elisabeth till Doktorstiteln. När de kom och berättade att allt var klart så blev det hurrarop och gratulationer. Sedan vände vi hemåt för att åka till Elisabeths fest.

Festen var i Huddinge på ABF huset. Det var ett sjuttiotal gäster, släkt och vänner, Elisabeths arbetskamrater och opponent och handledare. Festen började med sång och musik. Det var Elisabeths kör och en gospelsångerska som medverkade. Elisabeth och hennes man Per sjunger i kören i Skärholmens kyrka. Det var god mat, många tal och roliga uppträdande och dans där alla kunde vara med. Det blev mycket engelska den kvällen. Det var en mycket trevlig fest. Elisabeth fick många presenter och vackra blommor. Det var en dag jag sent kommer att glömma.

I söndags var jag i Skärholmens kyrka och lyssnade på en julkonsert. Då var Elisabeth och Per med i kören. Där medverkade också barn. Det tycker jag är något extra. Det påminner mig om alla julavslutningar jag varit med om i skolan när jag jobbade som lärare.

Bloggtanten Inger och hennes tolvtassar önskar alla En Riktigt God och Trevlig Jul.

Det har varit kallt de senaste dagarna och minusgrader. Idag är det blåsigt och några plusgrader. Väderleksrapporten säger att det kan vara halt på vägarna och att det kanske blir snöblandat regn. Mörkt och grått är det . Nu kan jag ta fram lite julprydnader och då blir det lite mer färg och ljusare inne. Jag har några saker som barnbarnen påminner mig om ifall inte de finns framme. Det är julkyrkan och byn. Idag är de mellan tjugo och trettio år så jag förstår att det är julminnen för dom. Under tjugofem år firade vi jul här på Täppan. Vi kunde vara sjutton personer tillsammans här. Ibland saknar jag detta. Jularna firar vi alla hos Elisabeths familj nu uppe i gamla ladan som nu är ett stort fint hus. På juldagen har jag gjort som tradition att ha brunch för alla vid elvatiden. Det är uppskattat.

Jag har haft mina kollegor från Frejaskolan här. Det är jättekul att träffa dom och prata lite minnen från förr. Vi kan bli tio stycken. Vi har lite knytis. Jag gör äppelglögg och bakar saffranspannkaka. Vi pysslar alltid med något. I år hade jag tagit fram vita disktrasor som vi tryckte grisar, tomtar, granar och stjärnor på. Det är kul att fixa något tillsammans. Vi sjunger också julsånger från gamla häften som vi satte ihop till skolbarnen. Då tänker vi på alla julavslutningar vi hade med julspel och sånger-

Jag önskar er alla en fin tid fram till jul. Bloggtanten Inger 84 år.

Idag har en blek novembersol visat sig. Då blev jag väldigt glad för på sista tiden har det varit grått, disigt och regnigt. Men det har varit och är ett milt väder, omkr. 10 plusgrader. På dagarna är det krattning och åter krattning. Det går bra att kratta för löven är fuktiga så de blåser inte omkring.

Jag har varit och inhandlat lite snygga kläder en kjol i sammet med olika blå toner, en ljusblå blus med krås i halsen och en snygg svart kavaj. Jag måste vara lite snygg för min dotter Elisabeth ska disputera i Uppsala den 14 december. Elisabeth blir doktor i,"Recognizing Disability and Ability in Young Autistic Children." Jag är så stolt och glad över henne. Hon har lagt ner många arbetstimmar för detta och att hon nu är framme vid målet är beundransvärt tycker jag. På kvällen blir det fest.

Jag tänker på mina inköp av kläder nu och skillnaden på när jag var nygift och barnen små. Jag känner ännu den känslan från förr av  att då kunna få lite nya kläder. Till jul köpte jag blus ,kjol och nylonstrumpor. Att på julafton känna glädjen av att ha på sig någott nytt. Det kändes härligt. Mina flickor Ingela och Elisabeth fick förstås också nya klänningar och min pojke Björn skjorta och byxor. Den känslan har jag inte idag när jag kan köpa lite nytt då och då. Men på den tiden var det lite skralt med ekonomin.

Jag ser fram emot att snart kunna ta fram adventsljus och börja pyssla lite. Det behövs tycker jag i dessa mörka tider.

Mina tolvtassar och jag önskar er en "ljus november"

Jag har varit på Dillnäs kyrkogård med buketter till Bosse och Kalle på Skiren. Dillnäs kyrka ligger på en höjd omgiven av ängar och åkrar. De plöjda åkrarna med raka rader är maffiga att titta på.Det är också  vackert i horisonten med alla fina färger. Ett litet blänk av en sjö syns i fjärran. Tänk så många olika gröna nyanser det finns. Kalle har varit borta i många år nu. Kalle var en kär granne till mig sedan jag var liten. Hos honom hämtade vi mjölk när vi var ute på lantstället Lövvreten. När Bosse och jag flyttade ut till Täppan 1976 så hjälpte vi Kalle med att handla  och hämta posten. Han bodde ensam. När jag var liten var Skiren en bondgård med olika djur. Jag kommer ihåg hans häst som vi fick leda och rida på. Till Kalle kunde man komma närsomhelst. Idag är det lite annorlunda med grannsämjan tycker jag. Det är svårt att bara gå till någon om man inte fått en inbjudan. Kalle var mycket gästvänlig och tyckte det var roligt att få en pratstund. Han frågade alltid om vi ville ha lite godricka (punsch) och bjöd på ett litet glas. Det är ingen som sköter om hans grav. Då gör jag det samtidigt med att jag går till Bosses.

På kvällen hade vi en liten Halloweenfest med barn och några barnbarn hos min dotter Elisabeth och hennes man. Vi åt en god middag och pratade minnen från våra nära som inte finns idag.Det blev många glada skratt men lite sorgsamt också. Det är viktigt tycker jag att hålla minnena vid liv. Barnbarnen behöver också få en bild av alla som är borta. Vi började med att gå ner till sjön där Per hade gjort upp tre eldar som speglade sig så vackert i sjön.. Vi har ett bord där med några bänkar. Vi slog oss ner och drack ett glas bubbel. Det var en stjärnklar afton. Sen gick vi in i lilla stugan där och lekte anden i flaskan. Det gick väl så där, men det blev glada tillrop och skratt. En trevlig kväll var det.

Bloggtanten Inger och tolvtassarna önskar er en fin november

Jag önskar er en trevlig november Bloggtanten Inger och tolvtassarna