Det har varit fina solskensdagar men idag är det dimmigt. När jag tittar ut droppar det från taket det känns bra. Jag och min tvillingsyster Sylvie och Berit har varit på bio och sett "Våga älska". Det var en bra film både roande och lite sorgsam. Sven Wollter spelade verkligen bra trots sin ålder. Han är ju född 1934 som jag. Lite lunch blev det också på stan och kaffe hos Berit.

När jag sitter och bloggar så ringer Ingela från Åland. Hon och Anton har åkt dit på en liten trip. De bor på ett fint hotell i Mariehamn men åker runtomkring och tittar och grillar korv. Ikväll skulle dom besöka Mariehamns nya konserthus och lyssna på Melissa Horn. Mobiler och andra sociala medier är ju bra ibland. Jag kommer att tänka på när vi på Lövvreten skaffade telefon ung. 1940. Mormor och morfar tyckte det var viktigt så att vi kunde ringa hem till Snättringe och meddela hur vi hade det. Till Lövvreten de första åren fanns det inte en farbar väg utan vi fick knalla en halvmil genom skogen. Idag undrar jag hur det hade gått med barnbarnen. Tillbaka till telefonen. Ungefär en halvmil bort så fanns telefonstationen. Den hette Källhagen. Där fanns en telefonist. Till henne fick man tala om numret dit man skulle, så kopplade hon. Man fick vara försiktig med vad man telefonerade om för då fick hela området snart veta olika saker.( Kanske det var något bra med det.) Vi förstod att vi var avlyssnade. Den här telefonstationen fanns i ganska många år. Jag måste ha min fasta telefon kvar här på Täppan för det är dålig mottagning med mobilen.

Här är lite att tänka på:

Angår det dig kanske vad jag gör och vad jag tänker?

Angår det mig kanske vad du gör och vad du tänker?

Angår vi varandra kanske? Du och jag och alla vi som råkar leva här just nu och som det hänger på hur det ska bli i världen.

Angår vi varandra kanske? Kanske det ja...... Kanske.......

Jag vet inte vem som skrivit detta men jag tycker det är tankeväckande.

Kram från Bloggtanten Inger