Att vara hemmafru på 50-talet var ganska vanligt.  Hela familjen fick lov att klara  sig på en lön. Det gick men man kunde inte köpa allt man ville ha. Hushållspengarna var 125 kr. i veckan. När pengarna tagit slut fick man låna några kronor så man kunde köpa mjölk. Det var mamma man fick låna av. Kläder till barnen köpte man oftast på postorder.Till jul ville ju alla ha något nytt. Jag minns hur härligt det var att sätta på sig en ny kjol och blus.Den känslan har man ju inte idag när man kan köpa lite när man vill. 1955 köpte jag en klocka på avbetalning.Jag betalade sju kronor kontant och resten på  avbetalning  tio kronor i månaden. Vi var dom första som hade TV i hyreshuset. På kvällarna kom grannarna till oss och tittade och fikade. Vi turades om att baka. Det var ju bara svartvit TV. Program var det bara några kvällar i veckan. Barnprogrammen var ju väldigt populära bl. a. Andy Pandy. Det som var jobbigast med TV-kvällarna var att nästan alla rökte. I rummet låg det en tät rökridå. Jag rökte inte och har aldrig gjort det. Jag var hemma i nästan tio år och tog hand om tre barn, man och allt hushållsarbete. Som jag berättade om i en annan blogg så hoppade jag av på tredje året i realskolan. Det skulle visa sig inte vara så bra när jag bestämde mitt senare yrkesval att bli lågstadielärare. Om detta berättar jag senare.

Den som visslar på väg till arbetet och kan ha en ton kvar på vägen hem har ett bra arbete. Elisabeth