Idag håller jag på att flytta  växter från den plats där jag ska ha ett minireningsverk. Det kommer en kille med en stor maskin som gör jobbet och anlägger ett område runt omkring. Det blir härligt när det är färdigt för då kan jag planera och plantera nya växter. Nu börjar det regna och går in för att blogga lite om livet som hemmafru. Det startade 1954. Först bodde jag och min man i en omodern lägenhet. När vi sen fick en modern lägenhet i Huddinge trodde man att man  hade kommit till himmelriket. I trappuppgången  bodde det två "hemmafruar" till med barn. På morgnarna när karlarna stuckit till jobbet då blev det knack, knack, knack på våra dörrar. Vi träffades nästan dagligen och fikade hos varandra. Sen drog vi barnvagn och lekte i sandlådan med barnen. Tänk vilken tid det var. Något sånt hemmaliv har väl knappast någon nu. Två dagar i veckan städade man och gick ner och piskade mattor på en ställning som fanns på gården. Till jul skulle man fara överallt i lägenheten och städa, både skåp, tak och väggar. Tii julaton var man ju jättetrött och händerna  var alldeles röda av skurvattnet. Idag när alla arbetar måste man ju ta städningen lite då och då.Vi hade också en syjunta. Vi sydde när barnen hade somnat. Vi broderade dukar och kuddar och sydde monogram på handdukar och örngott. På den tiden veckades banden på örngotten. Man använde en vanlig kökskniv. Lakan och dukar och annat manglade  man alltid. Forts. följer.

Trilla ner o slå ihjäl dig så ska du få stryk te. Farmor Edith sommaren 1988.